Ackja från Västerfjäll
Akja Luokta sameby Västerfjäll, Arjeplog
Den båtlika formen gör att pulkan lättare glider genom snön och inte fastnar i buskar och träd.
I Norrbottens museums föremålssamling finns ett antal samiska pulkor med olika utseende och skilda funktioner. Modellen som visas här (Nbm 2577) är en åkpulka och kommer från Västerfjäll, Luokta sameby, Arjeplogs socken.
Längs med ackjans sidor finns inskurna linjer som genom att kombineras på olika sätt, bildar vackra geometriska mönster. En inristad blomma och cirklar pryder även utsidan på ackjans ryggstöd. Med andra ord har man lagt en hel del tid på dekorationerna. Fler exempel på detta finns på några av de övriga pulkorna i museets samling.
Byggd som en båt
Ackjan som pulktyp liknar oftast en båt i miniformat. I själva verket är den faktiskt ofta byggd som en båt med köl, stäv, spant och bord. Kanske man en gång i tiden använt sig av en gammal båt för frakt i snön, i brist på annat, och upptäckt fördelarna med konstruktionen. Formen har stor betydelse för hur smidigt den rör sig genom snön och minskar risken att fastna i buskar och träd.
Ackjorna i museets samling har använts flitigt, vilket syns på slitage och lagningar. På det dekorerade ryggstödet på just denna ackja kan man se exempel på detta. Här har man lagat en spricka med ett metallbleck.
En medeltida ackja?
Två andra ackjor i museets samling vittnar om att denna typ av pulka troligtvis använts redan under medeltiden. Den ena är hittad i Ruotesjekna vid Luotasglaciären i Jokkmokks socken. Den har med hjälp av C 14 daterats till mitten av 1500-talet. Den har en annorlunda konstruktion då den utgörs av en urholkad, trågliknande stock. Trots detta har man tolkat att den liksom de båtformade modellerna använts som pulka.
Den andra ackjan är hittad i Soukolojärvi i Övertorneå socken och ska redan under 1950-talet ha daterats till 1200-tal, d.v.s. medeltid. Dokumentation om denna datering finns däremot inte att finna, vilket innebär att ackjans ålder inte helt går att bekräfta.
Mirjam Jonsson
Arkeolog, Norrbottens museum
(publicerad 2014)