Hänglås (Polhemslås)
Polhemslås
Polhemslåset uppfanns av Christopher Polhem, som brukar kallas för mekanikens fader.
Behovet av att stänga och låsa om sig eller skydda sina ägodelar har antagligen funnits i alla tider. Låsets historia är lång, minst fyra årtusenden. Låset är en av de allra första mekaniska uppfinningarna och genom tiderna har det funnits diverse olika låskonstruktioner.
Låsets historia
Hänglåset är inget modernt påfund utan har rötter i egyptisk, grekisk och romersk kultur. Redan under 500-talet fanns hänglås i Sverige och under vikingatiden var de relativt vanliga. Dessa lås låstes med hjälp av spärrfjädrar och typen användes långt in på 1800-talet. Senare utvecklades hänglås där bygeln låses fast av en kolv som flyttades av en nyckel. Ibland användes även en fällbom. Under 1500-, 1600- och 1700-talen fanns många typer av hänglås, som fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås eller bokstavslås.
Christopher Polhem
Den store svenske uppfinnaren och industrimannen Christopher Polhem (1661-1751) presenterade i början av 1700-talet en rad förbättringar rörande hänglåsens konstruktioner. Men det var egentligen bara en av dessa uppfinningar som i större utsträckning kom till utförande, de så kallade polhemslåsen.
Låsen kom under lång tid att tillverkas vid Stjernsunds bruk i Dalarna. Polhem, känd som den svenska mekanikens fader, grundade bruket 1699. Vid bruket använde man sig av en ny metod för första gången i Sverige, serietillverkning. Arbetet delades upp så att varje arbetare bara gjorde ett moment var. Utöver lås tillverkades bland annat tallrikar och urverk på Stjernsund.
Konstruktion
I de lås Polhem konstruerade ingick ett antal delar tillverkade av plåt från det egna valsverket och smidda detaljer. Låsets bygel är i båda ändarna försedd med tänder. I låshuset finns ett antal plåtskivor, där varannan sitter fast och varannan är vridbar. Skivorna är i mitten försedda med ett hål där nyckeln sticks in. Genom att vrida på nyckeln flyttas de rörliga skivorna till öppet läge och låset kan öppnas. Nyckeln hålls kvar så länge låset är öppet.
Enligt en berättelse slog Polhem vad om 1000 dukater att hans lås inte skulle gå att dyrka upp. Pengarna lär han ha fått behålla.
Populärt och plagierat
Polhemslåset blev populärt och fick stor spridning i landet. I handeln förekom det ända in på 1950-talet. I USA brukade denna typ av lås kallas för "Swedish" eller "Scandinavian padlocks". Låset plagierades och under 1800-talet fanns flera tillverkare av polhemslås runt om i landet. Låset utvecklades och förändrades. Nycklarna började tillverkas av gjutjärn eller mässing och den lösa bygeln fick gångjärnsled.
Polhemslås i museets samlingar
Ett av polhemslåsen (Nbm 4169) i Norrbottens museums föremålssamling är märkt "J Hedlund". Johan Hedlund (1817-1880) var fabrikör och rådman i Eskilstuna och grundade sin verksamhet 1852. Vid fabriken tillverkades bland annat polhemslås, symaskiner, byggnadssmiden och svarvar. Låset som har brukats i Hietaniemi skänktes till museet 1939.
Anja Wrede
Antikvarie, Norrbottens museum
(publicerad 2009)
Läs mer:
- Swahn, Jan-Öjvind, Bevare mig väl, E.A. Rosengrens AB, 1989.