Överkalixmåleri
Målarteknik som har kommit att kallas Överkalixmåleri.
Överkalixmåleriet är det mest typiska och sammanhållna exemplet på norrbottnisk folkkonst. Målarna hade en bred folklig förankring. De målade ofta vanliga bruksföremål och påverkade andra anonyma målare, vilket ledde till att deras måleri kom att spridas även utanför sockengränsen.
Mjölkbytta med "buskmåleri"
Mjölkbyttan (Nbm 3885) är enligt uppgift målad av Gustaf Stråhlberg (1794-1858) under 1840-talet där byttan ingick i hemgiften till ett bröllop.
Stråhlberg var född i Nedre Vojakkala, Nedertorneå socken, därefter bosatt i Ruskola, Övertorneå socken och år 1843 inflyttad till Tallvik, Överkalix socken. Han introducerade "buskmåleriet" i Överkalix, det vill säga en brunaktig färgskala med buskliknande former mot en gulaktig bottenfärg.
Mjölkbyttan från Kypasjärv är ett strålande exempel på denna måleritradition. Stråhlberg målade förutom möbler som sängar/soffor, kistor och skåp även många bruksföremål, till exempel kärnor, byttor, filbunkar och mjölkflaskor.
Dörr till lucksäng
Lucksängsdörren (Nbm 3950) kommer från Långforssel, Överkalix socken.
Per August Ekblom (1830-92), född i Alters bruk, Piteå socken och senare inflyttad till Kypasjärv, Överkalix socken, och hans son Nils Henrik (f 1863) kom att utveckla den andra välkända måleritekniken inom Överkalixmåleriet. Det var att måla stiliserade blomdekorationer – blomsterurnemotiv – mot röd eller gul bakgrund.
Motiven återfinns på lucksängar, mjölkskåp, kistor och kistbord. Dock målade man till exempel lucksängens ramverk med buskdekor, vilket visar sambandet med tidigare måleritradition i bygden (Gustaf Stråhlberg).
Per Moritz
Antikvarie, Norrbottens museum
(publicerad 2006)