Sparken som byttes mot ett kilo jäst
Spark
Den här berättelsen handlar om en spark som utgör en liten del av en längre historia.
Om en av sparkarna (Nbm 9117) i länsmuseets föremålssamlingar sägs det att den hjälpte till att rädda verksamheten vid ett bageri i Älvsbyn, då den byttes mot ett kilo jäst. Detta utspelade sig år 1912. Länsmuseet fick sparken i gåva 1969, där den nu ingår i museets sparksamling, om ett 30-tal sparkar.
Lång gesällvandring slutade i Älvsbyn
Johan Nilsson, född 1847 i Lid, några mil utanför Göteborg, kom till Älvsbyn vintern 1878/79, efter att ha vandrat runt som bagargesäll i åtta år.
Som 24-åring tog sig Johan till Stockholm för att gå i lära hos en bagarmästare. Efter lärlingstiden, när han fått sin gesällbok av Stockholms Hantverksförening, började han arbeta sig runt i landet för att bygga på sin gesällutbildning. Johan hamnade så småningom i Piteå, där han bildade familj.
Han avslutade sin gesälltjänst 1878 och kort därefter flyttade familjen Nilsson till Älvsbyn, där det saknades en bagarmästare. Efter ett tag fick Johan möjlighet att hyra ett bageri mitt i Älvsbyn och 1885 köpte han fastigheten som bageriet låg i och blev självägande bagarmästare.
Bakade bröd till vatten- och järnvägsrallare
Vattenrallarna, som byggde dammar i sjöar och bäckar för timmerflottningens räkning, var goda kunder. Till dem bakade Johan ankarstock, en råglimpa med lång hållbarhet.
Riktigt bra gick det för bageriet när bygget av stambanan genom övre Norrland närmade sig Älvsbyn i början av 1890-talet. Det norra och södra rälsbygget möttes i Koler, söder om Älvsbyn, i december 1893.
Det var lönsamt att sälja bröd till järnvägsrallarna, men när järnvägsbygget var klart och rallarna försvann från trakten, blev det kärvare tider och Johan fick svårt att försörja sin stora familj. År 1896 flyttade han med sin fru och de sex barnen till Göteborg. Planen var att öppna ett bageri och börja om på nytt.
Efter drygt en månad gick flyttlasset norrut igen, för det visade sig vara ännu sämre tider i Göteborg än i Norrbotten. Tillbaka i Älvsbyn lyckades Johan köpa tillbaka sitt gamla bageri!
Ett kilo jäst mot en sparkstötting
När Johan dog 1912, tog sonen Frans Gustav över bageriet och även Johans skulder på över 2000 kr. För att rädda verksamheten var Frans Gustav tvungen att snabbt komma igång med bakningen.
På lagret fanns det råvaror som mjöl och kryddor, men ingen jäst. Problemet löste han genom att byta till sig ett kilo jäst mot en sparkstötting på Petterssons affär i Älvsbyn. Nu kunde Frans Gustav börja baka och verksamheten rullade igång igen. En annan gång lämnade han sitt gesällbrev i pant för en säck mjöl.
Bageriet levde vidare och mitt i lågkonjunkturen efter första världskriget satsade Frans Gustav sitt sparkapital och lät bygga ett nytt bageri. Det nya huset, som även rymde ett kafé, invigdes 1926.
Verksamheten växte ytterligare och överlevde även andra världskriget, men 1959 lades bageriet ned och året efter avled Frans Gustav. Sedan 1990-talet är bageriet ett museum, det så kallade Bagerimuseet.
Bageriyrket gick i arv till Frans Gustavs fem söner. Sonen Gösta grundade 1972 Polarbageriet. Idag heter företaget Polarbröd AB och är en av de större producenterna av matbröd i Sverige.
Anja Wrede
Antikvarie, Norrbottens museum
(publicerad 2013)
Läs mer:
- Bodin, Marcus, Historien om Polarbröd, 2007.
- Wrede, Anja, Sparken - en mångsidig långkörare, Norrbotten 2011.