Norrbottens museums arkiv

Tre äldre skrivböcker, varav den ena är uppslagen och man ser handskriven text
Kjell Öberg © Norrbottens museum

Arkivhandlingar.

Målningen Bygdespelen Nilivaara, i akvarell. En sten i förgrunden, barrträd, sjö och fjäll i bakgrunden.
Ákos Mester © Norrbottens museum

Bygdespelen Nilivaara.

En målning från Bygdespelen Nilivaara, föreställande en samisk man och kvinna samt ett barrträd i förgrunden
Ákos Mester © Norrbottens museum

Bygdespelen Nilivaara.

Norrbottens museums arkiv har länets kulturhistoria i fokus och innehåller handlingar från våra olika verksamhetsområden. Det kan röra sig om dokumentationer av bebyggelse, arkeologiska undersökningar, utställningar och mycket annat. Här finns även handlingar från norrbottniska företag, gårdar och privatpersoner som skänkts till museet. Dessutom förvaras avskrifter och kopior från andra arkivinstitutioner av material som rör Norrbotten.

Tjänstearkiv

I tjänstearkivet finns handlingar från 1878 när insamlingen av museiföremål påbörjades, och fram till idag. Arkivet avspeglar en lång verksamhet där fokus legat på länets kulturhistoria. Bland arkivets olika avdelningarna finns handlingar om konst, bebyggelse, kulturmiljövård, historia, arbetsliv och näringar, kommunikationsväsen, samer och mycket annat.

Av speciellt intresse för bygdeforskare är de topografiska serierna i tjänstearkivet. Här finns handlingar som rör specifika platser, byar eller städer – förutsatt att museet på något sätt varit inblandat.

En stor del av vårt tjänstearkiv utgörs av diarieförda handlingar som tidigare delades upp i olika avdelningar eller serier beroende på ämne och geografisk tillhörighet. Serierna nedan omfattar huvudsakligen tiden fram till 1996, då ett annat diariesystem infördes. Kontakta arkivet om du vill ta del av museets nutida diarium och övriga delar ur ämbetsarkivet.

Topografiska serier

Ämnesordnade serier

Enskilda arkiv

Till enskilda arkiv räknas handlingar som uppstått utanför den offentliga sfären – från föreningar, företag, gårdar eller privatpersoner. I Norrbottens museums arkiv finns en stor och brokig samling enskilda arkiv, allt ifrån ett enstaka brev till stora företagsarkiv. Nedan presenteras ett urval av de många enskilda arkiv som finns hos oss.

Person- och familjearkiv

Adolf Öhman

Kronojägare i Arvidsjaur och Älvsbyn med stort skogshistoriskt intresse. I hans privatarkiv finns mycket att hämta för den som är intresserad av skogsbruk, flottning, tjärbränning, jakt med mera. Adolf Öhman (f 1913) var efter pensioneringen från Domänverket 1973 under många år en uppskattad guide i Skogsbruksmuseet Storforsen.

Albert Nordberg

Albert Nordberg (1871-1954) var född i Sundsvall men blev prost i Nederluleå 1901-1947. Här blev han fast rotad, inte minst genom att hans intresse fångades av Luleåbygdens historia. Arbetet "En gammal Norrbottensbygd: anteckningar till Luleå sockens historia" var resultatet av många års outtröttlig forskning. Nordbergs efterlämnade handlingar består av släktutredningar, korrespondens och manuskript samt en mängd avskrifter och anteckningar ur bland annat kyrkoarkiven.

Anders Granberg

Anders Granberg (f 1919) var polisman i Nederluleå 1943-1967. I hans privatarkiv kan man till exempel studera handlingar som rör omläggningen till höger trafik 1967. Granberg var länsrepresentant för Statens högertrafikkommission och arbetade sedan vid Trafiksäkerhetsverket. Vid sidan av arbetet var han mycket aktiv inom idrottsrörelsen, vilket också avspeglas i arkivet.

A O Trysén

Bergmästare i Luleå 1859-1896. Arkivet innehåller bland annat reseberättelser och anteckningsböcker.

Botvid Nilsson

Botvid Nilsson (f 1896) var korpral, fjärdingsman i Luleå/Nederluleå och föreningsaktiv i bland annat Samfundet för hembygdsvård. Handlingarna i Nilssons privata arkiv har mycket med det polisiära arbetet att göra och spänner från slutet av 1800-talet till 1900-talets mitt.

Curt Lövkvist

Kamrer och flitig hembygdsforskare från Månsbyn, Nederkalix socken, f 1931. Lövkvists privatarkiv består av de egna efterforskningarna i främst hembygdens, men även Norrbottens historia. Dokumentsamlingen "Så var det förr" innehåller en stor mängd uppgifter som samlats in från flera olika arkivinstitutioner och människor med historisk lokalkännedom.

E A Curtelius

Borgmästare i Luleå stad 1831-1865. De efterlämnade handlingarna sträcker sig från 1807 till början av 1870-talet, med fokus på tiden som borgmästare.

E O Nordlinder

Erik Olof Nordlinder (1827-1911) var född och uppvuxen i Hälsingland men spenderade huvuddelen av sitt liv i Norrbotten, bosatt i Luleå. Han var verksam som lantmätare i länet under åren 1859-1885 och var även efter pensionen en mycket aktiv beskrivare av sin bygd. Nordlinder var kartograf och teckningslärare med ett livligt intresse för såväl kultur och språk som natur och meteorologiska förhållanden. Väder, vind, isläget i skärgården, sjöfartens öppnande och vattenståndet har noga noterats i Nordlinders anteckningsböcker som förvaras i Norrbottens museums arkiv.

Vifast Björklund

Vifast Björklund (1928-1988) var slöjdare, musiker och insamlare för bland andra Norrbottens museum. Arkivet innehåller mycket information kring dräktskick, slöjd, musik, språk och dialekt samt folklig tradition, speciellt för Överkalix.

Familjen Törnqvist 

Huvuddelen av arkivet kommer från författaren och museiintendenten David Törnqvists (1866-1928) efterlämnade handlingar, inklusive brev, manuskript och föreläsningsmanus.

Familjen Östling 

Johan Emanuel Östling (f 1863), gift med Sofia (f Sundström) fick tillsammans barnen Magnhild, Valborg och Per. Förutom familjeföretaget Östlings läder- och skoaffär gjorde sig J E Östling ett namn inom det kommunala livet. Han var ordförande i kommunalnämnden, fattigvårdstyrelsen, nödhjälpskommittén samt kyrkovärd och vice ordförande i kyrkoråd, skolråd och barnavårdsnämnden. Han var även landstingsman med flera uppdrag, bland annat ledamot i direktionerna för lasarettet i Luleå och Sandträsk sanatorium. J E Östling tilldelades Vasaorden 1921 och avled fyra år senare.

Per Östling (f 1903) var liksom sin far högerinriktad och intresserad av det kommunala livet, där han arbetade som revisor. Vid sidan om skoaffären hade han ett litet jordbruk och var delägare i Hertsö laxfiske. Jakt var ett stort intresse och Per tillhörde ledningen i Gammelstads jaktvårdsklubb. Under andra världskriget engagerade han sig i de finska flyktingfamiljer som kom till Sverige. Per var även brandman i den brandkårsavdelning som under kriget skulle biträda Gammelstads brandkår.

Magnhild Östling (f 1900) hjälpte sin bror Per med affären men arbetade också på Livsmedelsnämnden. Hon var starkt religiös och en flitig donator till olika hjälporganisationer. Valborg Östling (f 1902) arbetade även hon i affären och drev den vidare tillsammans med systern efter Pers död 1961, fram till 1990-talet.

Östlings familjearkiv innehåller över 100 volymer med handlingar ur familjemedlemmarnas liv, allt från det helt personliga till sådant som rör föreningsverksamhet, utbildning och yrkesliv. Se även Östlings läder- och skoaffärs arkiv.

Knut och Birgitta Lundmark

Knut Lundmark (1889-1958), professor i astronomi, var liksom sin fru Birgitta (f Carlsson 1886) född och uppvuxen i  Älvsbyn. Knut Lundmark gjorde pionjärarbeten rörande galaxernas natur och avstånd. Han var en ledande förespråkare för den nya fysiska världsbild som tog form under 1920-talet, när vårt stjärnsystem Vintergatan framträdde som en galax bland oräkneliga andra. Dittills hade osäkerheten om de stora kosmiska avstånden förhindrat ett avgörande i frågan huruvida det fanns ett enda stjärnsystem eller många åtskilda. Redan 1919 bestämde Knut Lundmark Andromedagalaxens avstånd till 650 000 ljusår, vilket är drygt fjärdedelen av det moderna värdet; han mätte ljusstyrkorna hos de novor som flammat upp i Andromedagalaxen och jämförde med ljusstyrkor för närbelägna novor. Metoden var i princip densamma som Edwin Hubble senare (1924) tillämpade på cepheider – en annan klass av variabla stjärnor – och gav ett jämförbart resultat.

Knut Lundmarks arkiv skänktes till museet av Knut Lundmarksällskapet i Älvsbyn. Arkivet som omfattar nästan 30 hyllmeter handlingar består av professor Lundmarks egna verk och samlade skrifter inom främst astronomi. Här finns även delar av Knuts och hustrun Birgittas korrespondens, fotografier, böcker med tidningsurklipp och mycket annat spännande material. Handskriftsavdelningen vid Lunds universitetsbibliotek har en omfattande samling från Lundmark, som var professor vid universitetet 1929-55.

Företagsarkiv

Altenburgs Casino

Kringresande cirkus och nöjesfält som bland annat turnerat i Tornedalen och längs Norrbottens kustland. Arkivet innehåller handlingar både från verksamheten och familjen Altenburg som sysslat med cirkus i flera generationer.

Bergströmska gården, Luleå

Bedrev handelsrörelse under 1800-talet. Gården byggdes 1826 och huvudbyggnaden finns kvar än idag på Rådstugatan nr 7 i Luleå. Förutom handel med bland annat lappmarken, hade man skeppsrederi och till sist en hatt- och tygaffär. Den sista verksamheten upphörde 1933.

C F och C J Stenhagen

Räkenskapsböcker cirka 1760-1860, handel med bland annat Stockholm och lappmarkerna.

AB Luleå Bryggeri 

Luleå Bryggeri AB grundades 1908 av Gustaf Burström och kom senare att bli Nyckel-Bryggerier – ett familjeföretag fram till 1979 som återuppväcktes under början av 2000-talet av Burströms släktingar. Arkivet består av en liten rest av den tidiga verksamheten, två räkenskapsböcker från år 1911 och 1913. Ett större och mer välbevarat arkiv från samma bransch är Gällivare ångbryggeri, även det i Norrbottens museums förvar.

Det hade tidigare funnits ett annat bryggeri i Luleå, Norrbottens Bryggeri, som låg efter Norra Strandgatan. Det nya bryggeriet fick plats vid vattnet, vilket var viktigt när det skulle sågas is för kylningen. Bryggeriet blev snabbt en succé och tillverkade läsk, öl och svagdricka. I slutet av 1970-talet blev det svårare tider, även om storsäljaren Key Beer under en period svarade för 75 % av starkölsförsäljningen i Norrbotten. Nyckel-Bryggerier förde en ojämn kamp mot den då statliga jätten Pripps som dumpade priserna på sitt sortiment i Norrbotten för att locka kunder. "Jag drick int Stockholmsöl" blev en känd slogan. Det var en intensiv och bitter kamp som också uppmärksammades i media. 1979 såldes familjeföretaget till Till-koncernen och tio år senare upphörde all tillverkning i bryggeriet i Luleå. (Källa: NSD)

Hööks arkitektbyrå AB

Norrlands äldsta familjeägda arkitektkontor med start 1928. Företaget har verkat i Norrbotten i nästan 80 år med projekt i länets alla kommuner, allt från stora sjukhus, kyrkor, krematorier, tingshus, skolor, affärs- och bostadshus, till sommarstugor och urinoarer. Katolska kyrkan i Luleå blev arkitektkontorets sista större uppdrag och år 2004 överlämnades arkivet till Norrbottens museum. I det 50 kvadratmeter stora arkivet finns en stor mängd ritningar och byggnadstekniska beskrivningar, men även brevväxling, fotografier, bygglovshandlingar samt upphandlings- och entreprenadskontrakt.

Mariebergs Tegelbruk / Luleå Tegelbruk AB 

Tegelbruk i Sunderbyn 1899-1967, ägarmässigt kopplat till Luleå Kol- och Materialaffär / Beijers. Arkivet består av 51 volymer med mestadels räkenskaper, men även protokoll, korrespondens, kontrakt, ritningar med mera. Mariebergs tegel ansågs som ett av de bästa som fanns i Norrbotten och fick hedersdiplom för vackert tegel år 1921. Norrbottens museums huvudbyggnad, invigd 1936, är uppförd med tegel från bruket.

År 1899 började uppförandet av ett stort tegelbruk efter ritningar och kostnadsförslag av Svedala Gjuteri & Mekaniska verkstad. Företagets namn var Mariebergs Tegelbruks AB. På hösten 1901 gick man i konkurs, men ombildades efter ägarbyte till Luleå Tegelbruks AB våren 1902. De första åren var svåra men sedan tog sig lönsamheten, speciellt under krigstid då priserna på tegel steg.

Tegeltillverkningen vid Marieberg upphörde hösten 1967 och några år senare revs fabriken. Idag påminner bara disponentvillan om platsens storhetstid. En scen i Jan Troells film: "Här har du ditt liv" är inspelad i tegelbrukets torkugn. Filmen, inspelad i mitten på 1960-talet, bygger på Bodenfödde nobelpristagaren Eyvind Johnsons verk "Romanen om Olof".

Norrbottens läns producentförening 

Efter starten 1911 bildades officiellt Norrbottens Läns Mejeriidkare- och Producentförening år 1913, ombildad till Norrbottens läns producentförening (NLP) år 1937. Föreningen upphörde då man uppgick i Norrmejerier år 1992. Det stora arkivet omfattar inte bara NLP utan även handlingar från en del mindre andelsmejerier som ingick i föreningen.

Norrbottens slakteriförening

Föreningen bildades år 1936 och hade sitt första verksamhetsår 1937. 1943 invigdes Norrbottens första moderna slaktanläggning i Bergviken i Luleå, efter häftig diskussion inom föreningen angående placeringen i länet. Trettio år senare ersattes slakteriet i Bergviken av en ny anläggning på Storheden. Slakteriföreningen slogs samman med Norrbottens läns producentförening år 1989.

Östlings läder- och skoaffär

Familjeägt företag i Gammelstad, Luleå. J E Östling utbildade sig till garvare med vistelser i Tyskland och södra Sverige, innan han återvände hem för att starta en garverirörelse i Gammelstad. Denna förenades senare med handel för skodon, galoscher med mera. Firman J E Östlings läder- och skoaffär registrerades år 1888 och togs över av barnen Magnhild, Valborg och Per som drev verksamheten vidare ända in på 1990-talet. Arkivet omfattar 65 volymer, mestadels räkenskaper men även sortimentkataloger och reklamtryck samt skyltar. Se även Östlings familjearkiv.

Sjöfart

Rödkallens fyrplats

Handlingar från fyrverksamheten på ön Rödkallen i Luleå skärgård, cirka 1880-1967. Rödkallen är en liten ö i det yttersta havsbandet i Bottenvikens skärgård, historiskt känd som lots- och fyrplats och bas för fiske och säljakt. Ett kapell byggdes på ön år 1800 av svenska och finska fiskare, med intilliggande klockstapel 1801. Kapellet användes även som förråd för fiskeutrustning vintertid samt som sjömärke. Den tidens lotsutkik låg på kapellets tak.

Rödkallens fyr, konstruerad av Gustav von Heidenstam, byggdes år 1872 för att vara mobil och lätt att montera upp och ned allt efter behov. Den byggdes med en modern stålkonstruktion, 21,4 meter hög och har 112 trappsteg till toppen. Rödkallens fyr var i bruk i knappt 100 år, den avbemannades 1971 och klassas numera som ett kulturhistoriskt minnesmärke.

Briggen Ernst

Skeppsdagbok 1865-1867.

Ångaren Kurir

Båten inköptes 1898 från ett ångbåtsbolag i Kalixtrakten av kapten Axel Pettersson. Rutten gick mellan Luleå och Törefors, men ändrades till Luleå-Piteå efter några år. Resan tog fyra timmar och var under sommaren det snabbaste sättet att resa mellan de två städerna. Rutten lades ner 1928. Arkivet består huvudsakligen av fraktböcker.

Ångfartyget Hedenfors 

Räkenskaper, bland annat frakt- och passageraravgifter 1865-1911.

Skeppet Carl 

Carl var en skonertbark men betecknades även som skepp, skonertskepp och barkskepp. Byggd 1870 på Prins Oskars varv, Hortlax-Sandholmen, av byggmästare E.A. Brändlöf Luleå. Skeppet byggdes för handelsmannen C.A. Hedqvist, skepparen F.A. Hallengren, bruksägare J.O. Degerman, sågverksinspektoren Carl A. Markström, handelsmannen J.G. Jonsson, Anders Lundberg och A.R. Clausén samt jägmästare C.E .Degerman.

Skeppet Carl seglade på hamnar i Östersjön, Västeuropa och Medelhavet. Fartyget gjorde flera resor till Nord- och Sydamerika samt Västindien och flera gånger besöktes hemmahamnen Piteå. Carl såldes 1898 till Roslagen och höggs upp i Norrtälje omkring 1911. Arkivet innehåller främst räkenskaper, men även handlingar kring skeppets byggnad, försäkringshandlingar och utdrag ur skeppsjournal, cirka 1869-1887.

Skeppet Duvan (alt Dufvan)

Dufvan sjösattes under sommaren 1854, ett stort och präktigt skepp byggt på Långön av Jonas Bodells varv. Riggning och utrustning skedde vid Oscarsvarv och kapten var den då 36-årige N.P. Sundström. Han hade seglat med flera Luleåfartyg och var väl bekant med farvattnen mellan Bottniska viken och Medelhavet, dit färden styrdes även denna gång med Dufvans första, och sista, resa. Den vackert inbundna skeppsjournalen 1854-1855 berättar om resan som slutade mellan Korsika och Elba vid midnatt den 22 april 1855. Dufvan stötte på en korallklippa, ”så hårt att hon lettade 3 fot”. Besättningen bärgades, men vädret tilltog snabbt, och skeppet kunde inte räddas. Sjöförklaring hölls i närbelägna Livorno och den 25 april 1855 var Dufvans korta historia officiellt över.

Skeppet Nelly & Mathilda (Cleta, Frideborg)

Fartyget byggdes i Sunderland, England år 1866, och mätte över 500 ton. Dess första namn var Cleta och det var avsett att frakta te från kolonierna. Från 1870-talets mitt seglade det emellertid mest på Australien. 1887 inköptes fartyget till Malmö och erhöll namnet Nelly & Mathilda. Hon var senare hemma också i Björknäs (1916-1924) och i Ramsjöstrand (1924-1926), innan hon såldes till Finland och fick namnet Frideborg. De sista åren seglade hon på trätraden till Danmark och England.

I september 1937 gick Frideborg på grund utanför Kalix och fördes till hamn för att där kondemneras, trots att skadorna inte var så allvarliga. Kajuthuset släpades iland och tjänar idag som sommarstuga, medan en del av inredningen skänktes till Norrbottens museum som gåva. Arkivet innehåller en inbunden skeppsdagbok, lämnad av Helsingborgs Sjömanshus Direktion, kapten Carl Johan Persson 3.5.1923.

Övrigt

Astrid Odstedts anteckningsböcker

Nedtecknade intervjuer med Kirunabor under tiden 1940-47.

Björsby byakista

Byahandlingar och kartor, 1600-1800-tal.

Bygdespegeln

Handskrivna och illustrerade uppsatser från folkskolor i Norrbotten under åren 1951-53, på temat hembygd.

Handskriftsamlingen

Spridd samling av äldre dokument som skänkts till museet. Bland annat bouppteckningar, åbokontrakt, domstolsprotokoll med mera, 1600-1800-tal.

Rune Isberg

Stort antal intervjuer och musikinspelningar från Luleå- och Bodenområdet, 1960-tal.