Ave Maria-hänge
Ave Maria-hänge
Ave Maria-monogram finns i olika varianter och har katolskt ursprung. Olika motiv symboliserande jungfru Maria förekommer rikligt även inom den samiska formvärlden.
Vid en arkeologisk undersökning 2002 av en boplats vid sjön Gråträsket i Piteå socken hittades bland annat ett så kallat Ave Maria-hänge (Nbm 21194:12). Boplatsen ingår i ett fornlämningsområde bestående av flera typer av lämningar knutna till den samiska befolkningen.
Offerplats och boplatslämningar vid Gråträsket
Lokalen ligger inte långt från den kända samiska offerplatsen eller metalldepån, "Gråträskfyndet", som påträffades av några badande pojkar år 1897 vid sjön Tjautjer utanför byn Gråträsk. Under åren som följde framkom ett stort antal metallföremål, som mynt, arm- och fingerringar och olika former av spännen och hängen. Föremålen, med dateringar från 700-talet fram till 1300-talet, är delvis av lokal tillverkning, medan andra har öst- eller nordvästeuropeiskt ursprung.
I omgivningen av offerplatser är det vanligt att finna boplatslämningar och så är även fallet med offerplatsen vid Tjautjer. I syfte att studera rumsliga strukturer, markanvändning, samhälle och trosföreställningar i Sápmi utfördes arkeologiska undersökningar under 2002 på några olika lokaler i närheten av offerplatsen.
På en av boplatserna framkom vid de inledande undersökningarna ett ringformat spänne av silver från tidig medeltid, med paralleller i Gråträskfyndet. När undersökningen på boplatsen utvidgades framkom fler fynd, däribland ett bryne, ett knivblad av järn, en eldslagningsten, ben från framför allt fisk och det lilla Ave Maria-hänget. En av härdarna på boplatsen daterades till 950-1070 e.Kr, men boplatsen har troligen använts under olika tidsperioder, vilket bland annat fynden pekar på.
Ave Maria-monogram
Hänget, endast 11x11 mm stort, föreställer ett så kallat Ave Maria-monogram, som är sammansatt av de första bokstäverna i orden Ave och Maria. Monogrammen finns i olika varianter och har katolskt ursprung. I Sverige förekommer de från 1200-talet och man kan se dem framförallt inom kyrkokonsten och som religiösa symboler, men de finns också på medeltida mynt, på runstavar och som bomärken.
Olika motiv symboliserande jungfru Maria förekommer rikligt även inom den samiska formvärlden. Den typ av monogram som Ave Maria-hänget utgör finns som dekoration på silverföremål som bägare, skedar och silverkragar.
Samiskt silver
Den samiska silvertraditionen har rötter i medeltiden och fyllde en både social och ekonomisk funktion. För ett nomadfolk var silvret praktiskt att investera i, silverföremålen var lätta att transportera och metallen representerade ett beständigt värde. De vackra, dyrbara föremålen påvisade även status och rikedom.
Föremålen har aldrig tillverkats av samerna själva. Vid medeltidens slut bytte samerna till sig nordeuropiskt högreståndssilver på marknadsplatserna. Senare beställde samerna föremål direkt av städernas silversmeder och då var det samernas egna mönster och former som var förebild vid tillverkningen.
Silverföremålen användes framförallt vid högtidliga tillfällen. Den rikt utstyrda silverkragen användes av kvinnorna vid till exempel bröllop, nattvardsgång och marknadsbesök. Kragens silversmycken har oftast en medeltida eller renässansmässig stilkaraktär. Något som ytterligare visar på katolsk tid och formvärld är de små vidhängande Ave Maria-monogrammen.
Gudinnor
När Ave Maria-monogrammen togs upp bland samerna fick de ibland fungera som "pseudonymer" för de samiska gudinnorna. Till hemmets gudinnor hörde stammodern Máttaráhkká och hennes döttrar, Sáráhkká, Uksáhkka och Juoksáhkká. Gudinnorna levde tillsammans med människorna i kåtan och hade en viktig funktion vid havandeskap och förlossning.
Jungfru Maria var ofta "pseudonym" för födelsegudinnan Sárahkká, som ansågs skydda kvinnorna under havandeskapet och hjälpa till vid förlossningen. Även renkor som kalvade fick ta del av hennes beskydd. Sárahkká, som bodde i kåtans eldstad, var den mest älskade av alla gudinnorna och dyrkades av både kvinnor och män.
Anja Wrede
Antikvarie, Norrbottens museum
(publicerad 2010)
Läs mer:
- Fjellström, Phebe, Lapskt silver I-II, Studier över en föremålsgrupp och dess ställning inom samiskt kulturliv, Almqvist & Wiksell, 1962.
- Fjellström, Phebe, Samernas samhälle i tradition och nutid, P.A. Norstedt & Söners Förlag. 1985.
- Fossum, Birgitta, Förfädernas land, En arkeologisk studie av rituella lämningar i Sápmi, 300 f. Kr. – 1600 e.Kr., 2006.
- Fossum, Birgitta & Karlsson, Nina, Rapport arkeologisk forskningsundersökning vid samiskt viste Raä 300 från yngre metalltid – tidig medeltid, Gråträsk, Piteå socken, Lappland 2002, UMARK 32, 2003.
- Kjellström, Rolf, Samernas liv, Carlsson Bokförlag, 2003.