Hjälm (stålhjälm)
Sovjetisk hjälm
Denna sovjetiska stålhjälm är ett "krigsbyte" från vinterkriget.
Museet mottog 1942 diverse "krigsbyte" från vinterkriget. Det rörde sig om sovjetisk krigsmateriel som tillvaratagits i norra Finland. Bland krigsbytet fanns en sovjetisk stålhjälm (Nbm 4671) av modell SSh-36, en typ som brukar kallas för "Shvartz" efter den sovjetiske löjtnant som designat den, eller "Khalkingolka", efter det kortvariga krig som Sovjetunionen och Japan utkämpade i Mongoliet sommaren 1939. Hjälmtypen tillverkades mellan 1936 och 1941.
Löjtnant Shvartz vid Röda arméns förrådsavdelning fick dock aldrig se sin hjälm användas. Han drogs med i Stalins utrensningar och avrättades redan 1937, tillsammans med tusentals andra sovjetryska officerare.
Vinterkriget
Den 30 november 1939, tre månader efter andra världskrigets utbrott, anföll Sovjetunionen Finland, och vad som kom att kallas vinterkriget, inleddes. Sverige förklarade sig "icke krigförande", vilket gjorde det möjligt att sända stora mängder krigsmateriel, bland annat artilleri och flygplan, till Finland.
Redan under krigets första dag öppnades den första frivilligbyrån och några dagar senare inledde Finlandskommittén sin verksamhet. I denna kommitté deltog personer från alla partier utom kommunisterna. Även LO hade en ledande roll i verksamheten. Finlandskommitténs uppgift var att finansiera och organisera en svensk frivilligkår som skulle sättas in i Finland.
I början av januari 1940 fanns det cirka 125 frivilligbyråer spridda över Sverige, på mindre orter fanns så kallade upplysningsmän. Bakom varje frivilligbyrå stod en lokalkommitté. Vid upprättandet av de lokala kommittéerna skulle man eftersträva en så bred anslutning som möjligt ur social synvinkel. Representanter för fackliga, politiska och olika ideella organisationer på orten, likaväl som representanter för näringslivet skulle ingå.
Många svenskar anmälde sig också som frivilliga, och den svenska frivilligkåren organiserades. Nazister och kommunister antogs dock inte. Sammanlagt anmälde sig över 12 000 svenskar, av vilka drygt 8 000 kom att skickas till Finland. Av dessa kom 1 258 personer från Norrbotten. Frivilligkåren, som också innehöll en del norrmän, kom att sättas in i norra Finland, i trakten av Märkäjärvi och Salla. Detta skedde i krigets slutskede. Kölden var då mycket hård, ibland ner mot minus 50 grader. Av de frivilliga stupade 33 soldater, omkring 50 sårades och över 130 frostskadades.
Den 30 mars 1940, efter 105 dagars strider, avslutades krigshandlingarna för denna gång. Finland tvingades gå med på vissa landavträdelser, och förlorade också sin tredje största stad, Viborg. Den svenska frivilligkåren avtackades av marskalk Mannerheim den 28 mars 1940.
Robert Pohjanen
Antikvarie, Norrbottens museum
(publicerad 2011)