Kabinettskåp - "Maunuskåpet"
Kabinettskåp
Ett av de märkligaste föremålen i Norrbottens museums samlingar är det så kallade Maunuskåpet – ett litet kabinettskåp tillverkat i slutet av 1600-talet. Skåpet är även ett av de första föremålen i museets samlingar.
Kabinettskåp, små skåp med lådor och fack, uppkom i Italien under renässansen och var från början avsedda att ta med på resor. Under 1500- och 1600-talen utvecklades de till praktmöbler, tillverkade av dyrbara, exotiska material och rikt dekorerade med målningar eller med inläggningar i till exempel elfenben, silver och tenn.
Förvaring för intressanta föremål
Större kabinettskåp kallas för konstskåp och tillverkades under senare delen av 1500-talet och början av 1600-talet, främst i Augsburg i Tyskland. Till ett av de främsta räknas det Augsburgska konstskåpet. "Somliga håller det för världens åttonde underverk" skrev upphovsmannen Philipp Hainhofer om konstskåpet, som överlämnats i gåva till den svenske kungen Gustav II Adolf efter dennes intåg i staden Augsburg den 24 april år 1632. Skåpet finns idag att beskåda på Museum Gustavianum, Uppsala universitet.
Kabinettskåpen blev mycket populära under 1600-talet. De var som små museer i miniatyr. Fack, lådor och lönnfack fylldes med allt från mynt och brev, till exotiska föremål, konstföremål, naturalier, vetenskapliga instrument och kuriosa.
Maunuskåpet
I STF:s resehandbok från 1909, ”Sammandrag af reseturer i Lappland samt öfriga delar af Väster- och Norrbottens län”, kan man i ett avsnitt läsa om Norrbottens museum och om några av museets föremål. Ett av föremålen som omtalas är: ”det så kallade Maunuskåpet, ett litet inom Enontekis s:n anträffadt antikt skåp med synnerligen intressant snidade beläggningar af hornskifvor (museets första tillhörighet)”.
Författaren till resehandboken, statsgeolog Fredrik Svenonius och en av museets grundare, hade själv påträffat skåpet i byn Maunu (i det som idag är Karesuando socken). Skåpet (Nbm 136) ingår i museets samlingar sedan slutet av 1800-talet.
Motiv ur verket Lapponia
Från början har skåpet haft 13 små utdragslådor, varav nu sex saknas. Lådorna pryds med plattor av horn som inramas av de för barocktiden så vanliga hopplisterna. Tidigare döljdes lådorna troligen bakom två dörrar, men även dessa saknas idag.
Hornplattorna är prydda med ingraverade bilder som bland annat visar scener ur samernas liv. Andra motiv är jakt, djur och fantasifåglar.
Flera av bilderna har sina föregångare i Uppsalaprofessorn Johannes Schefferus stora verk Lapponia, utgiven första gången 1673. Beskrivningen av Lappland och samerna fick stor spridning även utanför Sveriges gränser.
Det finns ytterligare några skåp av samma typ som Maunuskåpet bevarade i Sverige. Ett finns på Nordiska museet och ett på Skoklosters slott, några finns i privat ägo. Det förekommer även liknande arbeten i form av små skrin, varav två finns på Nordiska museet. Att det förekommer flera av dessa skrin och skåp i landet talar kanske för att verkstaden som tillverkade dem i slutet av 1600-talet kan ha funnits i Sverige. Vem Maunuskåpet har tillhört och hur och när den dyrbara möbeln hamnade så långt norrut, är för oss okända uppgifter.
Anja Wrede
Antikvarie, Norrbottens museum
(publicerad 2012)
Läs mer:
- Odencrants, Reinhold, Maunu-skåpet i Norrbottens museum, Norrbotten
(Norrbottens museums årsbok), 1938. - Knutsson, Johan, Kabinettskåp på Skokloster, 1985.