Pepparkaksmått - figurer med symbolik
Pepparkaksmått från Gäddvik
På medeltiden trodde man att pepparkakor kunde påverka dåligt humör och att man blev snäll av att äta dem.
Pepparkaksbak förknippar vi med julen, men det var först under 1800-talet som pepparkakan blev en julkaka.Pepparkakans historia är dock mycket längre än så. På 1300-talet vet man att det har bakats pepparkakor i Sverige och från 1500-talet finns uppgifter om pepparkakan som handelsvara. Kakorna kunde inhandlas i städernas bagerier och i klosterapotek.
Pepparkaksmåtten (Nbm 4416) på bilden har tillhört en "duktig kokmora från Gäddvik" och "då det skulle vara kalas, var det hon, som stod för maten". Måtten fick Norrbottens museum i gåva 1940.
Kryddiga kakor
Pepparkakorna finns i många varianter och recepten är många. Det finns tjocka, mjuka, hårda, vita och bruna. Namnet pepparkaka kommer troligen av att kakan från början innehöll peppar. Förutom de traditionella kryddorna ingefära, kanel och kryddnejlika kunde en pepparkaka innehålla kardemumma, anis, fänkål, cederolja, pomerans och muskot. Honung användes som sötningsmedel i de tidiga pepparkakorna.
På medeltiden och några århundraden efter var det spännande med de nya smaker som de exotiska kryddorna bidrog med. Man trodde även att kryddorna hade välgörande medicinska egenskaper. De kryddiga pepparkakorna ansågs därför direkt hälsobringande och dessutom fanns en föreställning om att kakorna kunde påverka dåligt humör och att man blev snäll av att äta dem. Pepparkakorna bakades ofta av nunnor och såldes som medicin mot diverse åkommor. Bland annat användes de mot matsmältningsbesvär.
Pepparkakan ses av många som något typiskt svenskt, men troligt är att den har sitt ursprung i Tyskland. I flera tyska städer tillverkades kakorna för export. Sverige importerade pepparkakor från bland annat Nürnberg, som var ett viktigt centrum för den medeltida pepparkakstillverkningen.
Tillgänglig för den stora allmänheten blev pepparkakan inte förrän på 1800-talet, då möjligheterna att köpa ingredienser till kakorna ökade. Det stora genombrottet kom så sent som på 1950-talet, då den industriella tillverkningen av kakorna tog fart. Pepparkakan har idag återgått till att vara lite av en året-runt-kaka, men de hembakta pepparkakorna hör fortfarande julen till.
Olika figurer
Från slutet av 1500-talet användes utsnidade kakformar av trä, som gav imponerande och detaljrikt utformade pepparkakor. Med industrialismen kom pepparkaksmåtten av bleckplåt. Hjärtan, stjärnor, bockar, änglar, gubbar och gummor är de vanligaste pepparkaksfigurerna. Hjärtat är en kärlekssymbol som användes redan i klostren. Julbocken är en av våra äldsta julsymboler och tros vara en sinnebild för djävulen. Änglarna står som symbol för godhet och grisarna representerar livets välfärd.
Kakorna kunde hängas i julgranen och hade man tur kunde man få en pepparkaka i sin julhög, som var en slags julgåva. Varje familjemedlem fick sin egen hög, som kunde innehålla några vackra bröd, ett äpple, nötter, kanske ett ljus och några dekorerade pepparkakor längst upp. Julhögen skulle räcka hela julen, så man fick vara sparsam. Kanske lekte barnen leken där man trycker en pepparkaka på mitten och tyst får önska sig något om den delar sig i tre bitar. En lek som levt vidare i århundraden.
Anja Wrede
Antikvarie, Norrbottens museum
(publicerad 2008)
Läs mer:
- Harrison, Dick & Ulvros,Eva Helen, Historiebok för kakälskare, En annorlunda bok, Historiska Media, 2003.