Rakbladsvässare
En gång i tiden var dessa rakbladsvässare ett ”måste-föremål” i var mans hem. Tiderna och våra bruksföremål förändras.
Jag längtar ibland tillbaks till barndomens magiska upptäckarstunder som när jag fick botanisera i mammas syskrin och att få undersöka de konstiga saker som fanns i pappas bruna papplåda i badrummet.
Vad är detta för manick? En metallgrej som man kunde öppna upp och ett snurrande och surrande när man drog i snöret?!
När jag senare i livet själv började raka mig så fanns modernare rakhyvlar att tillgå, så jag fick aldrig användning för ”manicken”, men jag har förstått att många män i min fars generation har prisat denna apparat som förlängde livet på många dyra rakblad.
Vässaren på bilden (Nbm 10892) användes i början på 1950-talet av en man i Gammelstad och lämnades till Norrbottens museums föremålssamlingar som gåva år 1972.
På Wikipedia hittar vi följande information:
”Rakning är känt åtminstone sedan antikens Egypten. Olika kroppsdelar har rakats genom tiderna – framför allt är det mannens skägg som rakats av. I Europa blev det vanligt efter att Alexander den store beordrat sina soldater att raka och klippa sig för att undvika ohyra, cirka 330 år f.Kr. Rakningen blev en symbol för den civiliserade mannen, i kontrast till de skäggiga barbarerna.
På 1800-talet uppfanns rakhyveln som sedan vidareutvecklades av King Camp Gillette i början på 1900-talet. 1928 fick amerikanen Jacob Schick patent på den första elektriska rakapparaten.”
På en webbsida hittade jag att någon frågar om just en rakbladsvässare och någon har svarat - mackapären är en tillbakaspolare för gamla vhs-kassetter! Kommande generationer kommer inte ens att veta vad en vhs-kassett är …!
Tack till alla museer som hjälper oss att minnas genom sina insamlade kunskaper, föremål, fotografier och berättelser från förr.
Staffan Nygren
Museifotograf, Norrbottens museum
(publicerad 2015)