Renmärke i trä
Renmärke
För att kunna veta vem som äger en viss ren i en hjord finns det något som kallas för renmärken, som är snitt i renens öron, olika antal beroende på ägare.
I Sverige finns det inga vilda renar utan alla renar ägs av privatpersoner. Renar som ägs av olika personer går tillsammans i renhjorden. För att kunna veta vem som äger en viss ren finns det något som kallas för renmärken. Ett renmärke är summan av de snitt på höger och vänster öra som talar om vem som äger renen. I Sametingets författningssamling, STFS 2007:1 regleras utformningen av renmärket. Till exempel får snitt inte göras längre än en tredjedel av örats längd. Kantsnitt får inte gå djupare än till en tredjedel av örats bredd vid snittet och får inte beröra örats spets. På samma öra får inte finnas mer än ett stort kantsnitt.
Kalvmärkning
Alla kalvar ska märkas under sin första levnadstid, när det lätt går att avgöra till vilken renko kalven hör. Kalvmärkningen är ett viktigt arbete som håller på från midsommar och, om det behövdes, ända fram till höstflyttningen. Den är traditionellt en manlig uppgift, och helst bör man vara två om det. Först fångas kalven med lasso. Sedan håller en man kalven och en annan märker den. Öronmärkningen är något som inte känns för kalven.
Personliga renmärken
Varje renägare har sitt eget renmärke. Det var förr vanligt att man fick det redan som barn, med sin första ren, ”tandrenen”. Ofta fick barnen sina märken genom att utgå från faderns eller moderns märke, och sedan lägga till eller dra ifrån något snitt. Husbonden och husmodern har var sitt märke från respektive familjer. Ett märke varar ”beständigt”.
Ett renmärke är registrerat för användning inom viss sameby, och kan ägas av en sameby, en person som är medlem i den sameby där märket skall användas eller en person som får ha skötesrenar i den sameby där märket skall användas. Ett renmärke är mycket personligt och går vanligtvis i arv inom släkten. Ingen får samtidigt ha mer än ett renmärke registrerat. Omärkta renar är samebyns kollektiva egendom.
Alla renmärken finns samlade i ett register. Sametinget har ansvar för att registrera och avregistrera renmärken. Idag finns renmärkesregistret på Sametingets hemsida. Det går också att ladda ner för användning i mobiltelefon. I registret kan man söka på renmärkessnitt och få en träff på renägare eller sameby. Registret underlättar samebyarnas arbete och kan också vara ett bra sätt för de yngre att lära sig olika renmärken.
Renmärket av trä (Nbm 8510) är förvärvat till Norrbottens museum 1967. Det är utformat som ett renöra med inskärningar i relief. På baksidan finns namnet K P Poggats inskuret.
Robert Pohjanen Antikvarie, Norrbottens museum (publicerad 2010)
Läs mer:
- Sametingets författningssamling STFS 2007:1: föreskrifter om utformning och registrering av renmärken.
- Kjellström, Rolf, Samernas liv, Carlssons, 2003.