Tandborste från 1930-talet

Tandborstens historia i Sverige är relativt kort. Från mitten av 1600-talet förekommer det tandborstar, men på den tiden var det bara ett fåtal som hade möjlighet att införskaffa detta exklusiva redskap, tillverkat i dyrbara material, som elfenben och silver.

I andra kulturer har olika redskap för munhygien funnits länge. Sumererna använde tandpetare redan på 3000-talet f.Kr. I Indien, på 500-talet f.Kr., rengjorde man tänderna med en gren, vars fibrer skilts från varandra i ena änden, så att de bildade en slags borste. På samma sätt gjorde man inom det arabiska kulturområdet, där man använde sig av en gren från arraksträdet – en siwak. Ämnen i trädet påverkade bakteriefloran i munnen och gjorde tandköttet friskare.

Även i Kina användes kvistborstar omkring 200 f .Kr. Det var också i Kina som tandborstar, liknande de vi använder idag, började tillverkas i slutet av 1400-talet.

Huskurer mot tandvärk

I Europa, däremot, tog det lång tid innan man förstod sambandet mellan tandvärk och det man stoppade i munnen. Länge levde teorin kvar, att värken orsakades av tandmask, därav uttrycket "maskstungna" tänder.

Innan kunskapen om karies ökade och tandborsten blev gemene mans egendom, fanns det otaliga huskurer för att hålla tandvärken borta. Sköljningar av olika slag var det vanligaste. Sköljvätskan kunde innehålla märkliga blandningar med allt från alun, salt, honung och mynta till muslort, äggskal, fiskben och urin. Andra metoder var att röka ut värken med bolmört eller att försöka överföra värken via en spik till ett träd. En sista utväg, när värken blev för svår, var att dra ut de sjuka tänderna.

Det farliga sockret

Européernas tandhälsa försämrades kraftigt när bruket av socker spreds i allt vidare kretsar under 1700- och 1800-talen. Sockret i kombination med bristande kunskap om munhygien fick katastrofala följder för européernas tandstatus.

För Sveriges del var hovtandläkaren Joël Assur en föregångare när det gällde att sprida kunskap om hur tänderna skulle hållas rena. I skriften "Korrt underrättelse om dä mest vanliga TandSjukdomarna" från 1799, varnar han för sockrets påverkan och rekommenderar användning av tandborste och tandpasta. Matrester kunde tas bort med tandpetare av guld, vingpennor från fåglar eller trästickor från fläderbusken.

Tandborstar av nya material

Under 1800-talet får tandborsten ökad spridning, men är fortfarande i första hand ett verktyg för de välbeställda. Skaften tillverkades av ben eller trä, borsten kunde vara gjord av hästtagel, svinborst eller grävlingshår.

Den första tandborsten med celluloidskaft tillverkades 1884. Men det är inte förrän på 1940-talet, när de billiga nylontandborstarna gör sitt inträde på marknaden, som alla får råd att borsta tänderna. Den första eldrivna tandborsten patenterades redan 1908 men slår inte igenom förrän långt senare, och i Sverige först på 1990-talet.

Tandborsten (Nbm 13362), se bilden ovan, är märkt "Extra-Fine France". Skaftet är tillverkat av ben. Tandborsten användes på 1930-talet och har tillhört en person i Svartbyn, Bodens kommun.

Anja Wrede
Antikvarie, Norrbottens museum
(publicerad 2012)

Läs mer:

• Englund, Peter, Tystnadens historia och andra essäer, Atlantis, 2003.
• Hamilton, Ulf, I profetens efterföljd: om tandborstar och tandvård i öst och väst, ingår i Tio tvättar sig. Fataburen. Nordiska museets förlag. 2004.

Fler berättelser ur samlingarna  >