Nederkalix kyrka

Sveriges nordligaste medeltidskyrka byggdes i en tid när den norra regionen koloniserades och Sveriges gränser skulle utvidgas och manifesteras.

Den samlade kyrkomiljön med kyrka och kyrkogård vid älvbrinken, granne med prästgården och den ensamma kyrkstuga som minner om kyrkstaden, representerar den typiska norrländska kyrkomiljön. Kyrkans välbevarade yttre gestalt är en god representant för den senmedeltida salkyrkan och den ståtliga klockstapeln känns igen från flera av regionens kyrkor.

Det stora, vackra kyrkorummet med sina stiliga stjärnvalv, är ett uttryck för en tidig sockenbildning i en etablerad och tämligen rik bygd. Kyrkogårdens och vapenhusets gamla gravvårdar, och minnestavlan över fru Margareta Tornea Gihrström, ger kontinuitet till bygdens invånare och näringar genom århundraden. Invändigt får kyrkan sin prägel av ett långt tidsspann där de äldsta och yngsta epokerna – medeltid och 1970-tal – dominerar. Korets inredning, och särskilt altaruppsatsens blandade kompott, rymmer avtryck från kyrkans hela byggnadsperiod.

Medeltidens kyrkobyggande

Kalix kyrka uppvisar stora likheter med länets båda andra medeltidskyrkor – Piteå landsförsamling och Nederluleå kyrka. Kalix kyrka, som är landets nordligaste medeltidskyrka, byggdes sannolikt under sent 1400-tal. I ett avlatsbrev från 1472 omnämns altarskåpets invigning. När Gammelstads kyrka uppfördes anlitades landets främsta hantverkare och konstnärer. Kyrkan användes som försvar och varumagasin i orostider och förmodligen var förhållandet liknande i Kalix kyrka.

Församlingen hörde till Uppsala stift, där Jacob Ulvsson då var biskop. Biskopen fick från 1482 sin världsliga förläning ifrån de nio kustsocknarna från Umeå till Särkilax (som låg vid Torne älv). Han fick stora inkomster härifrån, bland annat från laxfisket och skinnhandeln.

Riksintressen i Bottenviken

Från mitten av 1200-talet dominerade borgarna i Stockholm och Åbo handelsfärderna i Bottenviken. Senmedeltiden var en orolig tid i dessa nordliga trakter, då flera intressen korsade varandra. Oklarheter kring gränsdragningen vid freden i Nöteborg 1323 aktualiserades 1493, när ryssarna ansåg området norr om Bjuröklubb som ryskt intresseområde – något som också ledde till stridigheter. Andra makthavare med intressen i området var unionskungen Hans, riksföreståndaren Sten Sture och ärkebiskopen Jacob Ulvsson.

Brand och plundring i kyrkan

År 1595 eldhärjades kyrkan och väggmålningar och utsmyckningar förstördes. Endast det gamla altarskåpet och dopfunten räddades och finns nu kvar av de gamla inventarierna. År 1716 plundrades kyrkan av ryssarna, där mässkläder och kontanter bortfördes. Under vårt senaste krig 1809, när gränserna drogs om och Finland tillföll ryssarna, använde ryssarna kyrkan som stall.

Kyrkan präglas av flera epoker

Kring altaret trängs delar av altaruppsättningar av flera generationer. 1800-talets änglabåge ramar in korets bildfönster utfört av Per Andersson 1970. På altaret, framför glasmålningen står det lilla altarskåp som invigdes av ärkebiskop Jakob Ulfsson 1472.

Nere i långhuset bakom valvpelarna, står de marmorvita träskulpturer som hört till den calvariegrupp som fungerade som altartavla årtiondena kring sekelskiftet 1800/1900. I koret står också kyrkbänkar på båda sidor om altaret, en medeltida dopfunt, en ny kororgel och en näpen St. Göran-skulptur innesluten i glaslåda.

På kyrkogården står en klockstapel av så kallad Bottnisk typ från tidigt 1700-tal. Den utgör stiglucka och klocktorn i ett, och är något av ett signum för de äldre kyrkorna kring Bottenviken. Den fungerade som stiglucka innan kyrkogårdsutvidgningen när landsvägen, nuvarande E4, gick längs med kyrkogårdsmurens södra sida. Numera står den inne på kyrkogården.

Kyrkan har byggts om och ändrats många gånger genom århundradena. Dagens kyrkorum präglas av flera epoker, men domineras av senmedeltiden – uttryckt i murar, valv och flera viktiga inventarier. Det sena 1900-talet kommer till uttryck i golv, bänkinredning, läktare, orglar, innerdörrar, korets glasmålning och altaruppställning. Men även i ljuskronornas hängning lågt över mittgången, tillsammans med en del rekonstruktionsarbeten på äldre inventarier.

Bland de spår som avsatts perioderna däremellan finner man predikstol och minnestavla från sent 1600-tal. Från 1700-tal finner man fönsteröppningar, psalmtavlor och oljemålningar i koret, korskrank och obelisker. Delar av altaruppsättningen är från sent 1800-tal.

Kyrkan är skyddad enligt kulturminneslagen.

Källor:

Länsstyrelsens karaktärisering av kyrkor.
Flodin, Barbro (1998). "Nederluleå kyrka: Norrbotten".
Stockholm: Riksantikvarieämbetet s. 10 Söderholm, "Kyrkor på Nordkalotten". D. 1, Norrbotten.
"Vidsel": Söderholm Marketing, 2000

Besöksmål

Kyrkan ligger lättillgängligt i Kalix. För kyrkans öppettider, ta kontakt med församlingen via deras hemsida.

Tillbaka till kulturhistoriska byggnader i Kalix >

Tillbaka till flera kulturhistoriska byggnader i Norrbotten >