Energisbeparing är ett viktigt verktyg inom byggnadsvård i en tid när energipriserna blir allt dyrare.
Kulturhistoriskt värdefulla hus har inte samma energi-/sparpotential som en byggnad utan kulturhistoriska värden. Man måste ta hänsyn till kulturhistoriska och estetiska aspekter, där exempelvis fönsterbyten och tilläggsisoleringar inte är ett alternativ. Man kan vidta energieffektiviserande åtgärder, men bör då välja rätt utifrån husets förutsättningar så att inte byggnadens värden och karaktär skadas – men också av praktiska skäl. Till exempel är gamla hus ofta beroende av självdrag för att de ska må bra och bibehålla en hälsosam inomhusmiljö. Fel utförd isolering försämrar självdraget och kan leda till skador i byggnaden.
Vad är problemet?
Är huset nyinköpt är det viktigt att inte skynda och göra energisparande åtgärder, utan att tänka efter före. Bo i huset en tid, lär känna det och lyssna på dina sinnen innan du fattar beslut. Varifrån drar det kallt? Är elräkningen för dyr? Fungerar värmekällan optimalt? Behöver valet av värmekälla ses över?
Se också se över dina krav. Behöver alla rum värmas upp lika mycket, eller kan värmen sänkas i hall och utrymmen som inte används så ofta? Hur mycket kläder har du på dig? Är tofflor ett alternativ, eller en extra filt i sängen? Jämför du med komforten som en lägenhet eller ett nybyggt hus har?
Ta hjälp av en oberoende energirådgivare på kommunen. En bra energirådgivare ser till att husets kulturhistoriska värden inte skadas. Klargör att du vill värna om din byggnad och dess kvalitéer. Förtydliga i ett tidigt skede att de kulturhistoriska och estetiska aspekterna ska beaktas, så är förutsättningarna för energieffektiviseringen klara redan från start. Det är också en fördel att anlita hantverkare och energirådgivare som är intresserade av att arbeta med äldre hus, eftersom annorlunda och kreativa lösningar kan behövas. Varje hus behöver sin egen helhetslösning.
Olika energisparande åtgärder påverkar varandra. Om vindsbjälklaget får bättre isolering och värmeförlusterna minskar, så ändras också värmeanläggningens förutsättningar. Om värmeanläggningen effektiviseras och energikostnaden minskar är en tilläggsisolering mindre lönsam.
Källor: Broström, Tor, 2007. "Energisparande förutsättning för bevarande". I: Tidskriften Byggnadskultur nr 1/2007. Stockholm.
Läs mer:
Energibesparande åtgärder
Spara energi genom att underhålla din fastighet! De lönsammaste effekterna görs oftast i samband med underhåll eller ombyggnad. Åtgärder av energieffektivisering i byggnader kan delas in i tre typer:
- Isolering och tätning av klimatskal (tak, väggar, golv och fönster).
- Effektivisering av energitillförseln, som byte till en effektivare panna eller värmepump. Byte av termostater eller bättre styrning kan också höja effektiviteten.
- Ändrat beteende hos boende, som att sänka inomhustemperaturen. Måste alla rum värmas upp lika mycket? Kan du ha varmare kläder på dig?
Goda exempel på energisparande åtgärder
Tilläggsisoleringar och fönsterbyten ska inte göras i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Inte heller mindre åtgärder som att byta ytterdörr, då det kan påverka byggnaden negativt. Men att exempelvis isolera vindbjälkslaget behöver inte skada några kulturhistoriska värden – en sådan åtgärd kan vara mycket lönsam.
Energieffektiviserande åtgärder som normalt inte skadar byggnadsvärden:
- Isolering av vindsbjälklaget, eller takbjälklaget om vinden är inredd.
- Förbättring/påfyllning av isolering i golvbjälklag.
- Effektivisering eller komplettering av värmesystemet.
- Täta fönster och dörrar.
- Varsam restaurering av fönster. Att löpande underhålla och kontrollera fönster är en god investering.
- Byte av innerbågsglaset till lågemissionsglas är en enkel och billig åtgärd för energieffektivisering av fönster, och man kan då behålla ytterglasens spröjs om sådana finns. Men det är skillnad på glas och glas. Är innerglaset handblåst så hoppa över denna åtgärd, fokusera istället på restaurering av bågarna och övriga energisparande åtgärder. Glöm inte att exempelvis fönster från 1950-talet också är kulturhistoriskt värdefulla.
- Installera styr- och reglersystem samt effektvakt för att hålla en jämn och önskad inomhustemperatur i olika delar av byggnaden. Reglersystemet ska snabbt anpassa temperaturen i exempelvis köket vid matlagning eller vid solinstrålning utan att öka effekten vid kortare vädring. En effektvakt kan stänga av värmesystem och vattenberedare innan elförbrukningen når nivåer som huvudsäkringen inte klarar. Därmed kan en lägre huvudsäkring installeras och nätavgiften minskar.
- Injustera styr- och reglerfunktioner.
- Byte eller inkoppling av termostater. En trasig eller dåligt fungerande termostat kan orsaka en onödigt hög energianvändning. En termostat kan behöva bytas ut efter 10-15 år.
- Sänk inomhustemperaturen. Att minska inomhustemperaturen med en grad kan ge cirka fem procents energibesparing. I rum som sällan används kan man sänka temperaturen ytterligare. Håll dörrarna stängda mellan kallare och varmare rum. Var bara uppmärksam på att sänkningen inte skapar fuktproblem i vissa utrymmen.
- Isolera utsidan av källarväggen i samband med dränering av husgrunden.
- Montera en tunn vindtätning under panelen i samband med en restaurering av fasaden.
Glöm inte de ändrade vanorna som:
- Installera snålspolande armaturer och energisnåla vitvaror.
- Höj temperaturen i frysen från -20 till -18.
- Lufttorka tvätten.
- Ta för vana att dra ner rullgardiner och persienner och dra för gardiner inför natten.
- Flytta fram möbler från radiatorerna så att värmen sprider sig i rummet.
- Häng upp ett tjockt draperi framför ytterdörren under vintern eller komplettera med en innerdörr.
- Vädra snabbt men ordentligt genom korsdrag.
- Låt inte teven och andra apparater stå på standby-läge.
